Kan sättet stenen lagts på utöva en makt på mig som får mig att gå på ett speciellt sätt och en speciell plats? Eller uppstår fenomenet endast på grund av att de stora stenarna skapar ett jämnare gångunderlag och för att raderna leder rakt utan omvägar hit och dit? Om jag tänker utifrån mig själv så är jag helt övertygad om att jag använder en sammanvägning av både att hitta den mest praktiska vägen men också den omedvetna påverkan av plattornas mönster. Vad jag nu funderar på är hur långt en kan gå åt det opraktiska hållet utan att bryta den makt som mönster av olika slag håller oss i. En annan intressant fråga kan vara hur medveten gatustensmönsterdesignern är om påverkan av mönstret hos fotgängare.
Stenplattorna på avenyn är utgångspunkten men jag vill dra det gestaltande arbetet bortom det. Jag känner just nu att konceptet är intressantare än själva stenarna men jag har ännu inte någon mer specifik tanke på vad det gestaltande verket ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar